Otroligt vackert skrivet och jag sitter och storgråter, jag har fått läsa om nya sidor av dig som jag inte alls visste om.

Varför har du aldrig berättat att G-et på din arm stod för Gabriella? Jag har för mig att du har sagt att det stod för ditt Counter Strike lag eller liknande.. Men jag förstår verkligen att det måste ha varit privat för dig, inget du ville riskera att bli retad för.

Jag har nog aldrig förstått exakt hur mycket Gabbi har betytt för dig, vad ni har haft för band mellan er. Men jag har aldrig frågat heller.

Det finns så mycket saker jag skulle vilja fråga dig om, så mycket jag skulle vilja be om ursäkt för och prata med dig om.

För mig har det alltid varit du och Linda, och så jag. Ni har alltid varit med varandra, jag har alltid varit lite vuxnare, tråkigare... Mer storasyster=)

Jag har aldrig varit den du har anförtrott dig åt, ibland kanske, men inte om sånt du har inom dig riktigt..

Som att du har bett Gabbi förlova sig med dig en gång, det hade jag ingen aning om.. Det är som en äldre sida av dig som jag aldrig sett, kanske för att du alltid har varit lillebror för mig.. Jag önskar jag hade fått uppleva den, och att jag hade fått se dig växa upp på riktigt. Skaffat barn, du hade nog blivit en skitbra pappa, rolig och busig♥

Jag hade velat få se dig flytta hemifrån och inreda ditt eget hem, för jag vet hur kul du tyckte det var när du hjälpte mig att flytta in i lägenheten jag delade med Vanja under sommaren 09.. Jag blev mest irriterad på dig haha, för jag ville bestämma själv! Men samtidigt var det så himla roligt att se dig så glad och peppad, för du ville verkligen bestämma vart allt skulle stå och hur det skulle se ut, hjälpa till att montera och fixa förstärkare och allt... Jag har så fruktansvärt dåligt samvete för alla gånger jag har varit irriterad på dig, men det kanske är sånt som hör till sorgen?

Speciellt sista gången jag verkligen fick träffa dig ordentligt, när du, jag och Anders åkte till Åland i juni när vi var hem och hälsade på... Och du glömde att ta din adhd medicin och var sådär intensiv som bara du kan vara, och jag blev så trött på dig stundtals... Förlåt, förlåt, förlåt!!!!! Jag kommer alltid ångra att jag inte tog mer vara på den dagen, att jag inte kunde lägga det åt sidan och bara njuta av att vara med dig, min älskade lillebror.

Jag ska åka hem den 28 oktober nu och hälsa på, men då kommer jag inte få träffa dig.. Bara gå till en grav och sakna dig, se kortet av dig på gravstenen om den har kommit.

Det är som ett sjukt skämt.

Det borde fan inte vara tillåtet att någon i ens familj försvinner som du har gjort, en sån här smärta borde vara olaglig att behöva känna...

När du hjälpte mig flytta in när jag flyttade hemifrån♥

På ålandsbåten i juni i år♥